Vår tids mest intressanta industridesigner. Efter årsskiftet blev hans livsverk förvandlat till en mycket fint förpackad bokform. Och se så fint den passade i en av mina boktravar!
P.S. BrAun-prylar köpes, maila mig!
Sist jag var hos Adam ville de bara sova. Nu vill de bara springa. Så man får passa på de få sekunder då de vilar var tredje timme ungefär om man vill ta en bild eller två.
Canon 20D, 17-35/2.8 L
Canon 20D, 17-35/2.8 L
Nä, nu skippar jag planerna på att börja spela gitarr. Det känns inte maffigt nog med en liten gitarr. Jag vill ha en stor, gammal flygel. En sån här. Ibland vill man vara Mathilde.
Testade Crimson för första gången. Är imponerad. Gillar förpackningen och utförandet. AAAAA+ will use again!
Idag stötte jag på ännu en läsare, som för mig var ny men, som enligt henne, hade läst länge. Mer fotografi efterfrågades, och hon är inte först. Flera har sagt likadant, Så, sit tight eller vad man säger, för det kommer! Mest i analog form dock.
Härligt att ha en demografi bestående av bara flickor också. Det trodde jag aldrig.
Två saker som ger mig värme när Nicole är i Söderhavet.
Jag saknar henne. Om fem dagar kommer hon hem.
Konica Autoreflex TC, 40mm f/1.8, Fuji Superia 100
Konica Autoreflex TC, 28mm f/3.5, Fuji Superia 100
Konica Autoreflex TC, 28mm f/3.5, Fuji Superia 100
En sliten, en mer sliten. Mycket snygga. Femtio kronor stycket!
Det var en trevlig överaskning såhär i kylans tid. Riktigt tunna men håller ändå värmen galant! Och vilken förpackning! Reliefad logotyp på silkespapper och klämkäckt litet klistermärke att hålla ihop allt. Om nom snygg förpackningsdesign åt massorna!
Har gått ett för långt tag nu av noll-inspiration. Digitalt är för lätt. Behöver nog plåta lite analogt för att få upp intresset igen. Varför jag tycker så är för att jag identifierar mig så med bilderna på The Hymn For The Cigarettes, en fotoblogg av och med Anette Pehrsson. De är verkligen så bra. Jag vill utvecklas som henne. Fota dokumentärt och nära. Avskalat men ändå färgglatt. Bra komponerat. Konstigt. Kan ju börja lite smått.
Den första allvarsrullen ligger i alla fall nu på posten.
Tyckte omslaget på Charlotte Gainsbourg var så fint. Bästa porträttet 2009 eller nått. Nu ska jag öppna den för första gången!
Uppdatering 16.37: Vad hemlig denna tidningen verkar vara. Vettigt att den heter Hot Rod 40 och det enda som dyker upp är massa Hot Rod-bilar när man googlar. Nåväl. Den är i alla fall fylld av fina kort från Paris, bland annat på kändisar. Mycket fina porträtt. Så sobert svart och fylld med inspiration. Som en svart diamant!
Tillägg 16.41: Jag kände att den absoluta minimalismen på Hot Rod-blaskan ovan påminde mig om något, och visst. Om den här knallorangeneonröda typsnittsbroshyren som jag hittade för länge sedan. Det står ingenting på den. Den är bara röd. Kittlar i magen när jag ser sådant. Hihi!
Jag har länge saknat något stort att ha på väggen för att bota det eko som bildas så fort man ens pratar i den västra flygeln av min våning, detta bestämde jag skulle bli i form av en målning som jag beställde av en konstnär jag träffade på Malmöfestivalen. Anton Hallström, en mycket trevlig prick.
Idag blev den klar efter ett par revideringar, torkning och slutsignering. Jag är helnöjd. Nu ska jag bara fixera den till en vägg sedan är allt klart!
Testade precis den fina Brie:n jag fick av chefen tillsammans med lite goda tillbehör som tomat&basilika-kantad salami och körsbärstomater, men roligast var nog den rivna chokladen. Blev ett supergott komplement och en alltigenom trevlig upplevelse för kistan!
Absolut ingen berättade att det inte bara ösregnade ute, utan även haglade då jag lämnade kontoret idag. Det gjorde ont, och hungern plågade mig i den hemska hagelmotvinden när jag kämpade för allt jag hade på min rostiga världsmästarcykel. När jag var nästan hemma uppenbarade sig den gyllende bokstaven i mörkret och det var som att jag blev förflyttad till en varmare plats. Lyckan var enorm.
Vem minns inte Tom och Jerry-kexen? Jag fick en sådan flashback idag när de av en slump fanns framför mig när jag letade efter ett litet paket ruccola. Det fanns bara jättestora förpackningar! Dåligt. Men kexen var goda. Var ju bara tvungen att köpa dem.
I helgen var jag i Stockholm lite sådär med mina vänner Robin och Simon. Vi tänkte shoppa och åka tunnelbana. Det var mycket skoj men bilderna blev mest en dokumentation av mig i olika skepnader. Vi fick i alla fall med oss hem en hel hög med fynd, kyssa fina flickor och åka tunnelbana utan att betala! Lätt värt det.
Simons bilder.
Som citatet i rubriken lyder. Det här är ultimat. Eller, väldigt likt det jag strävar efter att få rita om jag en dag blir arkitekt. Asymmetriskt, industriellt, raka former. Givetvis inrett med få men fina och högkvalitativa designklassiker och en gammal, välputsad sportbil i garaget. En dag.
Hemma hos Adam har man det gott ställt. Vin, pastasallad, hembakade frallor och en hel hög med nyfödda kattungar! Himlen finns! Jag spontandöpte den spräckliga till Eames!
